Sydafrika har vuxit till att bli ett av världens tio största vinproducenter. Nära 2 % av världens alla vingårdar ligger i Sydafrika och de flesta är koncentrerade till området kring Kapstaden, i sydvästra Sydafrika.
Traditionellt har Sydafrika mest odlat vitvinsdruvor som Chenin blanc men rödvinsdruvor är på kraftig uppgång och 40% av vingårdarna odlar nu rödvinsdruvor som Shiraz, Cabernet Sauvignon och Pinotage. Fortfarande är dock den vanligaste druvan ute bland vingårdarna Chenin blanc. Det kan dock vara förvillande att leta efter en Chenin Blanc då Sydafrikanerna har sina egna lokala namn på flertalet druvor.
Sydafrikanska vinproducenter har en förkärlek till att döpa om vanliga druvsorter till lokala varianter vilket kan te sig lite ovant för den vinkunnige som kommer ned till Sydafrika. Exempel på detta är
| Internationellt namn | I Sydafrika |
|---|---|
| Chenin blanc | Steen |
| Riesling | Weisser riesling |
| Crouchen | Cape riesling |
| Palomino | White French |
| Trebbiano | Ugni blanc |
| Sémillon | Groendruif |
| Muscat of Alexandria | Hanepoot |
Dessa namn används dock mest lokalt och internationellt exporterade flaskor brukar dock ha de internationella druvnamnen på etiketten. Det kan dock vara värt att notera om du vill åka ut och prova Chenin blanc men inte kan hitta druvan någonstans!
Du kan läsa om de olika vingårdarna, hur du tar dig dit etc i artikeln om Sydafrikanska vingårdar.
Det är omöjligt att diskutera sydafrikanskt vin utan att nämna Pinotage. Pinotage är en druva som skapades i Sydafrika på 1920-talet av en professor som korsade Pinot noir och Cinsaut. Pinotage har gått upp och ner i popularitet genom åren men är idag den näst mest planterade druvan i Sydafrika.
Pinotage har ofta en rökig och kraftfull karaktär men idag hittar man även exempel på fruktiga och lite elegantare pinotage-viner. Pinotage passar perfekt till grillade rätter och är mycket populär vid en så kallad ”braai” – en sydafrikansk grillfest.
Vissa sydafrikanska vinproducenter vill göra Pinotage till Sydafrikas officiella nationaldruva men det finns också kritik mot druvan, då den har vissa svagheter också. Vissa anser att druvan har för mycket tanniner och till och med bismaker av nagellack och banan.
Druvans popularitet var på ett minimum under slutet av apartheid-tiden då man istället föredrog internationellt kända druvor som Shiraz och Cabernet Sauvignon. Mot slutet av 90-talet ändrades dock preferenserna och priserna överskred sedermera alla andra druvsorter till att bli den populära druvan den är idag.
En av de vanligaste druvorna. Sträv med mycket tanniner som gör den bra för lagring. Ofta inslag av svarta vinbär och cederträ. I Sydafrika blandas Cabernet Sauvignon ofta tillsammans med Shiraz eller Merlot för att mjuka upp strävheten.
Syrah som druvan kallas i Frankrike eller Shiraz som Nya Världen ofta föredrar att kalla den, är en druva på uppgång och framföralt har länder som Australien och Sydafrika tagit till sig druvan då den är lättodlad och tålig som gör att den passar deras varma klimat.
Shiraz har ofta en rökig doftkaraktär och smaken brukar påminna om vilt, läder, tobak eller choklad men kan också ha fruktiga nyanser av svart vinbär, körsbär eller plommon. Shirazen passar ypperligt för lagring och behöver då helst minst ett decennium på sig för att mjukna upp och bli av med överflödiga tanniner.
Denna druva kan variera mycket i sin karaktär och ibland vara sträv och tanninrik som en Cabernet Sauvignon och i andra fall silkeslen som en Pinot Noir. Merlot har oftast inslag av röda bär som jordgubb och hallon men kan ibland också uppfattas som kryddig med undertoner av t ex lakrits.
Denna druva passar, precis som Cabernet Sauvignon och Shiraz, utmärkt att lagra. Ju längre desto bättre, och i likhet med en Cabernet Sauvignon når druvan ofta inte sin fulla potential förrän efter 10-20 år av lagring.
En vanlig druvkombination du kan komma över i vindistrikten i Sydafrika är Cape Blend. Det är, som namnet anger, en blandning av olika druvor men som måste innehålla Pinotage.
Druvorna som nämns ovan utgör den största delen av rödvins-produktionen i Sydafrika men självklart odlas även andra sorter. Finns några riktigt bra exempel på Pinot Noir och i de varmare distrikten, runt Robertson och Calitzdorp, specialiserar man sig mycket på Muscadel-druvan för att göra portvin.
Sauvignon Blanc är Sydafrikas absolut mest populära vitvinsdruva och den odlas i mycket stor omsträckning. Druvan har ofta inslag av krusbär, nyklippt gräs, grön paprika och sparris.
Chardonnay var tidigare en mycket populär druva men som under senare år tappat i popularitet på grund av ”over oaking”, för mycket eksmak. Tidigare var trenden att en Chardonnay skulle ligga på ekfat ända upp till 24 månader för att få en riktigt fyllig ekkaraktär men nu har den trenden vänt och idag hittar man istället viner som inte legat på ekfat alls, alternativt endast en kortare period .
Med ekfatslagring får den annars lite anonyma druvan ofta mycket smakrika viner med stora inslag av smörkola, vanilj och tropiska frukter. Ett yngre Chardonnay-vin som inte lagrats på ekfat har istället en ganska frisk smak av gröna äpplen.
Tidigare Sydafrikas mest planterade vitvinsdruva men som tappat lite mark mot Sauvignon Blanc på senare år. I Sydafrika används druvan oftast till torra viner som kanske inte har speciellt mycket smak jämfört med de mer utvecklade vinerna gjorda på samma druva i Frankrike, men som är väldigt uppfriskande en het sommardag.
Andra vitvinsdruvor som odlas i Sydafrika till viss utsträckning är Semillon, Viognier, Riesling och Gewurtztraminer.
Vill man ha bubbel så kan det vara bra och veta att det i Sydafrika tillverkas “Champagne” eller Method Cap Classique som sydafrikanerna kallar det. Tillvägagångssättet är dock identiskt med Champagne där den andra jäsningsprocessen sker inuti flaskan och resultat blir ofta oerhört bra och mycket prisvärt jämfört med äkta Champagne.
Besök gärna Cabriere i Franschhoek där man kan få en guidad rundtur i källaren och få tillverkningsprocessen förklarad för sig.
Längs R62, världens längsta vinrutt hittar man flera vingårdar som specialiserar sig på dessert- och portviner. De varma temperaturerna i Lilla Karoo området har gjort Calitzdorp till ett Portvins-mecka och på Systembolaget hittar man bland annat De Krans Vintage Reserve som är väl värt att prova.
Vissa vinproducenter väljer att göra en Noble late harvest, det vill säga ett vin på de allra sista druvorna som gärna får ha drabbats av mögelsvampen botyritis. Botyritis drar ut vatten ur druvan och lämnar endast smakämnena kvar.
Detta i kombination med den sena skörden, när druvan är som sötast, gör att dessa viner är söta och mycket smakrika. Eftersom man bara får ut en tredjedel så mycket vin ur varje druva kostar de lite mer också.
KWV är en av de två stora vinproducenterna (Distill är den andra). De är dock ingen vingård men har en utmärkt källartur.
Bergkelder är en annan stor vinproducent som köper in sina druvor. De står bakom sverigekända Fleur du Cap.
[email protected] – 031-164020
Besök:
[email protected] – 08-519 70 339
Besök:
[email protected] – 08-500 04409
Besök:
[email protected] – 08-559 259 09
Besök:
